Tillbaka på fastlandet
Och så var även denna bröllopshelg över. I torsdags kväll for vi över till Gotland, jag från Oskarshamn och de andra från Nynäshamn. Vi var inte framme förrän halv 1 nån gång, så den kvällen blev det rätt lugnt. Resten av helgen kan i det närmaste beskrivas som ett koncentrationsläger eller nåt, det har vart fullt upp med förberedelser och planering från tidig morgon till sen kväll. I fredagsplanerades det precis hela dagen. Igår, lördag, var det så dags för bröllopet. Det blev ett mycket lyckat bröllop, brudparet sa ja och resten flöt på enligt planerna det också. G och de andra värdarna hade fullt upp att hålla koll på allt, men det gick det också. Festen tog slut vid 1, och då åkte vi tillbaka till kyrkan och de packade ihop ljudanläggningen och allt vad det nu var där. Sen var vi på Max vid halv 3 ungefär, då var det länge sen bröllopsmiddagen intogs. Kom i säng vid 3 nånting, och idag drog det igång vid 8 igen då allt skulle monteras ner i festlokalen. Vid 10 var det presentöppning, och det var först efter den som vi hade lite fri tid. Vi var nog rätt möra allihopa efter intensiva dagar, så då låg vi och trängdes i bäddsoffan alla tre och tog det lugnt. Fick i oss lite mat, och sen blev det dags att åka hemåt igen, åt varsina håll. Usch så tråkigt det är att aldrig få åka med hem nån gång. Kändes lite konstigt också att sätta sig på båten igen och komma ut ur bröllopsbubblan vi levt i de senaste dagarna, varenda vaken minut de senaste dygnen har verkligen handlat om det. Inte för att jag har haft sådär överdrivet mycket med det att göra, men jag har ju hängt efter de andra iaf. Sammanfattningsvis så var det iaf en trevlig helg.
Idag slog vädret om igen och vi återgick till det gråa och deprimerande vädret. Hela dagen har faktiskt vart lite halvdeprimerad idag. Tänk vad skönt det vore om allt bara kunde ordna sig på nåt finurligt sätt. Nu känns det mesta rätt ovisst och det är så jobbigt att inte veta nånting om hur allt kommer bli och det är inte roligt alls att inte ha koll på läget. Jag är nog trots allt en worrying kind ändå.
Nu ska jag släcka ner här och lägga mig och ladda för en ny vecka på jobbet. Inte många veckor kvar nu.
