~Hanna~

Och dagarna bara försvinner... Halvvägs igenom ytterligare en vecka och snart är det helg igen. Plötsligt är det bara cirkus två veckor kvar tills mitt flyg går hemåt, vad fort det går..!

Veckan so far har vart rätt okej. Saknar låne-tandläkarna, nu är vi tilbaka på ruta ett igen på jobbet, tillbaka till att känna sig hjälplös och ivägen. Var på utbildning häromdagen och träffade många andra hygienister från länet, och de tappade nästan hakan när vi berättade om hur vi har det. Vilken skillnad det kan vara... Men lyckligtvis är vi ju ett litet gäng iaf som håller ihop på jobbet. Har ju K förstås, och sköterskan som mejlar mig bilder på charmören, och där kommentarer som "Jag håller på att boka in godingar till dig" inte är ovanliga. Så lite skoj är det trots allt.

Idag var resten av kliniken på taxe-utbildning i två omgångar, så vid lunch blev det bara jag och K kvar på kliniken. Kändes lite ovant att bara vi var där och jobbade. Men rätt skönt ändå, när hygienisterna regerar på kliniken. ;-)

Slutade tidigt idag och har fått ovanligt mycket gjort. Tvättat tre maskiner med kläder, diskat, handlat, lagat två olika maträtter och bakat bröd. Vad duktig man känner sig! I övrigt har det vart en rätt deppig kväll, tyvärr så har jag ju ingen axel att gråta mot här, men väl en mor i telefonen. På nåt konstigt sätt så känns det ändå alltid lite bättre när man har lättat sitt hjärta lite och sagt det högt, det man annars bara tänker för sig själv.

Nu ska jag lägga mig och titta på lite One Tree Hill innan Semestersvenskar börjar.
Ha det bra alla underbara människor.